Jag har precis provat den nya golfklubban från Cobra som jag köpte i förra veckan och måste bara säga här och nu en gång att den är fantastisk på alla sätt och vis. Aldrig någonsin tidigare har jag haft sådan kraft och precision i mitt spel. Eller nu kanske jag hade kunnat uppnå samma resultat genom att ligga i och träna som en besatt men det hade förmodligen tagit flera år att komma dit och jag har ärligt talat varken tid eller tålamod att genomföra en sådan grej i det här läget. För det går ju inte att komma ifrån att jag har ett jobb att gå till och ta hand om på dagarna samt det här med att jag vill göra även andra saker utöver själva golfspelandet på min fritid och då känns den grejen på flera sätt som en fullt rimlig kompromiss, det vågar jag påstå.

Genom åren så kanske jag inte direkt har varit någon framstående miljövän. Snarare tvärtom dessvärre då jag har en hel del försyndelser på mitt samvete. Till exempel är det först under senare år som jag börjat källsortera ordentligt och börjat köpa uteslutande ekologiskt framställda råvaror recept jag lagar. Ett tag var det till och med så illa att jag kunde slänga uttjänta batterier direkt bland hushållssoporna, något som jag skäms oerhört mycket för i idag. Så pass mycket till och med att det faktiskt nog ligger till på det viset att jag måste kompensera en smula. Eller hur? För hur många djur av allehanda slag har jag egentligen skadat eller till och med förgiftat genom att göra på det viset. Den saken vågar jag ärligt talat knappt tänka på idag, men jag måste nästan göra så om jag över huvud taget ska ha en chans att göra om och göra rätt för mig.

Nu har jag kollat runt lite på nätet efter pooltak för det är ju något som man bör köpa om man har pool eftersom det är så himla regnigt och kallt här hemma i Sverige och det är ju inte så roligt att bada om det är kallt i vattnet och dåligt väder men det behöver man inte oroa sig för om man har ett pooltak och det är ju det som är så bra tycker jag så jag ska absolut köpa ett pooltak om jag köper pool och det här med pool är ju något som jag har velat ha länge och vem skulle inte vilja ha en pool på tomten? Det enda som jag har varit lite skeptisk till är ju det att man kanske inte får så stor användning för sin pool med tanke på att det oftast är väldigt dåligt väder i det här landet.

Jag har slutat önska mig något när jag fyller år, tycker att jag har det som jag kan tänkas behöva. Födelsedagar hemma hos mig brukar bestå av en bukett blommor och en flaska vin så när jag fyllde år sist så antog jag att jag skulle firas som vanligt, så blev det inte utan jag blev väldigt överraskad av att få en resa för två till Ystad Saltsjöbad av min familj. Jag vet inte om mitt otroligt dåliga och griniga humör som jag haft den sista tiden fick dem att nu fick det vara nog, de kanske vill slippa mig några dagar. Men oavsett anledningen så blev jag jätte glad och har bestämt mig för att boka någon behandling på deras spa och bara koppla av med min kompis Tess som jag har bestämt mig för att ta med. Jag tror att både min familj och jag får en avkopplande helg.

Jag ska nog gå och vaccinera mig, det är nog säkrast att jag gör så. För det får liksom inte hända att jag blir sjuk nu i höst, jag har inte tid med något sådant på grund av jobbet. Dessutom så pallar jag inte med att ligga utslagen hemma i sängen. Sådant har jag hat nog med erfarenheter sen tidigare. För vanligtvis är det så att jag åker på något riktigt ordentligt jobbigt åtminstone en gång varje höst. Så har skett i princip varje höst sedan jag var i trettonårsåldern eller däromkring. Men jag har inte vidtagit några åtgärder tidigare då fåfängt hoppats på att mitt immunförsvar ska fatta galoppen och liksom fånga den väldigt uppenbara långbollen som kommer krypande kring slutet av oktober precis varje år. Men icke. Så nu får det vara nog, jag tar saken i egna händer nu och ordnar med vaccination, vilket jag skulle ha gjort för många år sedan.

Nu är det klippt! Kört. Hela helgen och förmodligen en bit av nästa vecka är totalkvaddad. Anledning till dessa ord av desperation och uppgivenhet är att jag har dragit på mig mitt livs hittills värsta ryggskott. Det hände när jag var dum nog att ge mig på att försök att flytta kontorets överåriga, lindrigt fungerande och svintunga tunga skrivare igår på jobbet. Vi hade precis fått den nya och jag skulle visa på mig lite proaktiv och på styva linan genom att lyft bort det gamla åbäket. Nu var jag visserligen inte ensam om det här projektet. En kollega var med och bistod mig. Men han är uppenbarligen avsevärt starkare än mig. Förmodligen är nyss nämnde kollega också innehavare av ett tåligare ryggparti. Förmodligen har han även bättre koll på det här med smart och korrekt lyftteknik då han extraknäckte en hel del som flyttgubbe under sin studietid (något som jag precis erinrat mig). Men det är förstås lätt att vara efterklok och förbanna mig själv för att jag var så klantig. Sådant är dock föga konstruktivt. Nej, vad jag borde göra är omgående pallra mig iväg till vårdcentral och hugga en läkare som kan undersöka ryggen och eventuellt skriva ut värktabletter eller någon lindrande salva eller vad man nu använder vid skador av det här slaget. Frågan är bara hur jag ska ta mig till vårdcentral, just nu kan jag knappt resa mig ur soffan där jag ligger och författar detta ångerfulla inlägg.

Nu är det så att en kompis till mig ringde och berättade att hon hade gjort en skönhetsoperation närmare bestämt en bröstoperation och jag känner mig lite chockad faktiskt men hon tyckte bara att jag var larvig när jag sa till henne att jag kände mig chockad över detta och att jag tyckte att det var konstigt att hon inte har berättat att hon har funderat på det men hon tyckte tydligen inte att det var en stor grej men det är det väl? Jag menar det kan ju inte vara särskilt billigt med plastikkirurgi Stockholm och jag tror nog att hon har funderat på detta ganska länge men att hon inte har velat berätta det för mig och det kanske hon gjorde rätt i för jag hade nog försökt att övertala henne att låta bli för jag är ju så himla rädd för operationer. Men hon verkar nöjd och glad i alla fall och det är ju huvudsaken.

Jag har alltid velat ha en egen swimmingpool för jag tycker att det verkar vara väldigt trevligt måste jag säga och det borde ju inte vara helt omöjligt att kunna skaffa sig men först måste jag nog skaffa mig ett bättre arbete för som det är nu så har jag knappt råd att betala hyran och jag bor i en liten etta i en förort så jag har ganska lång väg kvar tills jag har råd att köpa en swimmingpool men man ska inte ge upp sin dröm även om det ser ganska mörkt ut just nu. Någon gång i framtiden så kommer jag sannerligen ha möjlighet att köpa en ville vid havet med en stor swimmingpool och det är ingenting som jag är beredd att ge upp hoppet om och varför skulle jag det? Det är ju många som har det så och varför skulle inte jag kunna ha det med?

Jag har suttit ganska länge framför min dator nu och kollat på smycken och jag måste säga att det finns väldigt många fina smycken och jag vet inte riktigt vilket smycke som jag ska köpa men det är ju ett angenämt problem måste jag säga men problemet är bara att jag har fått lite ont i ryggen av att sitta framför datorn så pass länge så det är nog dags för mig att hitta på något annat nu och så får jag leta vidare efter ett lämpligt smycke vid ett senare till fälle för annars kan jag ju få problem med min rygg och det vill man ju inte ha direkt. Man kanske bör gå ut och ta en liten promenad men det är ju inte så roligt väder men det har det ju inte varit på hela sommaren knappt och det känns ju lite trist men så kan det vara.

Jag hade en väldigt jobbig dag på jobbet idag för jag har fått en ny chef och hon är alltid så arg och jag tror att hon har hamnat i klimakteriet för hon har kraftiga humörsvängningar och det är ju inte så roligt att gå till jobbet när det är så. Jag tycker nog att det börjar bli dags att byta jobb om det ska vara så här i fortsättningen. Det vore ju inte helt fel att börja jobba på ett nytt jobb för det är ju alltid trevligt med lite omväxling tycker jag. Sen kanske man kan få lite bättre betat också för jag har nämligen ganska dåligt med pengar just nu och om jag kunde tjäna några tusenlappar extra på att byta jobb så vore det ju inte helt fel. Sen skulle jag ju slippa den sura tanten också och det känns ju bra måste jag säga.

Jag känner mig inte helt trygg i min roll som gruppledare på jobbet. Kanske beror på att jag inte är tillräckligt välberedd, att jag inte har de nödvändiga färdigheter som krävs för att effektivt leda styrkan så att säga. Det kan förstås också tänkas att vi går igenom en svår period med hög arbetsbelastning här och att vem som helst skulle tvivlat på sig själv här. Om det handlar om det förstnämnda alternativet kanske jag skulle bli säkra på mig själv och göra ett bättre jobb om jag bara fick gå någon lämplig chefsutbildning. Möjligen är det allt som krävs i det här läget. Något måste hur som helst göras, åtgärdas. Jag står nämligen inte ut med den här förfärliga ovissheten, den tar livet av mig. Känns det som åtminstone och det är väl skäl nog tycker jag, åtminstone under rådande omständigheter. Inte mycket att snacka om här, inte på något vis skulle jag vilja påstå.

Jag går och funderar på om det inte kunde vara läge att skicka blommor till en gammal släkting jag inte träffat på länge som tydligen blivit sjuk. Eller det är väl klart att jag ska göra det. Jag har nämligen varit ytterst dålig på att höra av mig till nära och kära på senare tid. Främst för att jag har haft extremt mycket att göra både på jobbet och privat men även för att jag råkar vara en sällsynt glömsk typ. Det här skäms jag naturligtvis för. Men nu har jag slutligen bestämt mig för att göra bot och bättra mig. Det skulle ju kännas alldeles förfärligt om någon som jag tycker om går och dör med intrycket att jag är en dryg jävel som inte bryr sig ett dyft om andra. Nej, det vill jag verkligen inte. Därför tänker jag nu inleda någon som vi efter kinesisk förebild kan kalla de hundra blommornas kampanj. Buketter till alla helt enkelt.